Framför whiteboarden snarare än svarta tavlan

Jag kan inte låta bli att tänka på Ann Boglinds föresläsning om skrivstrategier den 9/11 2010. Väldigt matnyttig. Men, vad jag framförallt kommer ihåg är hur hon beskrev två olika sätt att ta sig an en uppsatsskrivning. Den ena kallade hon för planerare; en person som planerar allting i huvudet innan den går till handling. Suck :)! Äntligen någon som förstår! För så är det, jag måste älta allting fram och tillbaka innan jag anser det vara mödan värt att sätta igång. Jag måste först ha en, som jag ser det, hållbar idé innan jag kan börja. Det kan ju ta tid ibland som alla vet. Den andra typen då? Jo, det är en person som GÖR! Hela tiden!

Hon beskrev det ganska lustigt; hur hon själv tillhör den där typen som gör, medan hon själv har skrivit ihop med personer som tillhörde planeraren. Själv väntade och väntade hon på att den andra personen skulle ha någonting att visa upp, för själv gjorde hon ju hela tiden. Inte perfekt, men i alla fall någonting. När väl den andra personen kommit till skott visade det sig att uppsatsen i stort sett var klar och i stort sett felfri. Nu menar jag inte att jag tänker vara sen i startgroparna den här gången, för jag har en ídé som jag vill jobba med och inte heller anser jag, att även om jag många gånger varit ute i senaste laget, jag skulle ha kammat hem en fullpoängare. Nej, men att planera i huvudet innan jag sätter igång med någonting det gör jag och det står jag för.

Än så länge har jag bara ett första foto (utkast) som jag tänker jobba och experimentera med. För det första tänker jag förstora upp bilden ovan i den storlek jag tänkt mig och ha som övningsobjekt. Skriv med tusch direkt på bilden och se hur det blir. Jag hade ju tänkt mig en svart tavla, men jag undrar om inte vit bakgrund också skulle gå? Jag får pröva mig fram. Hur som helst, det här är inte slutversionen. Jag tänker ta ytterligare bilder. Kommer också att jobba i Photoshop och försöka lägga in digital text.

Jag ville gärna jobba med OH-bilder, men det blev bara en enda kladdig sörja tyvärr! Går det möjligen bättre att skriva ut på HDK?

Uppstart ...

Jaaa ... ?! Så blev det inte riktigt så som man hade tänkt sig och planerat! Ingen C-uppsats, men gestaltning efter ganska sent påtänkt information om att det saknas resurser!? OK! Det går det också, men jag blev först ganska ställd innan jag kunde ta mig samman igen och tänka i nya banor. Jag hade ju trots allt tillbringat veckan med förberedande seminarier och inhämtning av litteratur.

Hur som helst, på torsdagen var jag och såg Elisabeth Ohlson Wallins utställning Jerusalem. Starka bilder! Fast det jag tog med mig därifrån när jag började tänka på min egen gestaltning var den självlysande hebreiska texten man såg på vissa av hennes bilder.

Jag fortsätter nämligen min gestaltning utifrån min tänkta C-uppsats och den digitala miljön i skolan. Jag vill belysa hur de olika lärostilarna från förr till nu lever parallella liv med varandra samtidigt som vi tar stora steg ut i den digitala världen och kanske glappet däremellan. Här kommer den självlysande texten in. Jag tänker mig en skolmiljö med katederundervisning och gammaldags lärarinna som skriver på svarta tavlan med krita, men texten hon skriver blir självlysande och digital. Fotografi eller (foto)collage. Ska skissa mycket, googla och ev göra tankekartor. Jag tänker mig också en ganska stor bild, för jag vill bara ha en bild, som förhoppningsvis säger ganska mycket.

Ja, det här är i alla fall ett första utkast.